En veckas bloggtystnad avslutas med en lördag med dimsyn, hvdvrk och ångest-förtvivlan-gråt-attack.
Ointressant och jävligt tungt.
Rehabprogrammets intensiva fas är avslutad och min Jävla Hälsa är oförändrad.
Därav Ångest och Förtvivlan.
It's all because of You, Mr Fransson. If the sky would fall...
Låter inte så bra.
SvaraRaderaHoppas det vänder snart...
Inte vad jag hoppades få läsa efter denna bloggtystnad. Kanske är det rätt naturligt att det blir ett bakslag efter en sådan intensiv period i ditt liv. Din kropp måste ha fått en chock av allt nytt. Låt oss hoppas att det är tillfälligt.
SvaraRaderaSkrivkulan och Bosse:
SvaraRaderaTack för er omtanke och kloka ord.
Imorgon får vi en alldeles ny dag att ta tag i!
Hoppas den nya veckan ger dig något bättre. Men man måste lyssna på kroppen, så är det bara, den kan vara väldigt tjatig, tyvärr.
SvaraRadera