Varning för Kärleksdravvel!

Med matsäck och kaffetermos packade Herr Fransson och jag in oss i bilen och styrde bilen västerut.

Föststa anhalten var Vackra Vadstena. Vi kryssade likt en två-mans jolle mellan alla turister på kullerstengatan och hittade fram till Mäktiga Klosterkyrkan. Där inne tände jag ett ljus för all kärlek som bubblar i mig.
I kyrkan pågick förberedelser för en vigsel. Blommor monterades upp längs kyrkogången och Pianisten och Solisten repeterade "Kärleksvisan" och jag fångade Herr Fransson i en fnissig puss innan vi gick ut den tryckande högsommarvärmen igen.




I parken bredvid Gustav Vasas 1500-tals slott dukade vi upp maten.
Himlen var så gråmulen och vi trodde att vi skulle få dricka kaffet i bilen? Men Vädergudarna ångrade sig, så vår hemmagjorda lakritsglass höll på att smälta bort.

Femton miuter söderut längs Vätterns strand ligger Borghamn. Ett kalkstenhuggeri och ett stort Vandrarhem badade nu i solljus och vi tog oss längst ut på piren. Vi beundrade utsikten medans vinden ruffsade runt i min solblekta kaluffs.

Vi följde skyltarna till en ekhage som sluttade ner mot vattnet. Mitt i hagen låg Bockakyrkogården. En viloplats för stenhuggare från en tid för länge sedan.

Här står vi nu högre upp på Omberg. Vid Drottning Ommas borg får vi en vidunderlig utsikt över Vättern.

I högsommarens frodiga bladverk hittar den gassande solen en nyans av färgen grön, som får mig mållös...
Det här är bokskogen på Omberg.

Ellen Keys Strand var stängt...
Vilken tur, då har vi anledning att återkomma!
Här står vi och spanar över staketet på hennes vackra hus...

Sista stoppet var Hästholmen. Liten by med många båtar, få innevånare med många turister.
Med en kaffe och hasselnötsglass beundrade vi Vätterns vatten för sista gången idag.

Under hemresan håller vi hand och sjunger med Lisa Nilsson. Hittade cd'n "Små rum" från 2001.
Min man han kysser som ingen annan
Hans kyss är som vallmoblomman röd
Min man han skrattar som ingen annan
Hans leende gör mig varm och glad
Som vallmoblommans blad

/han är min himmel och mitt hav
han är marken där jag går
han är luften när jag andas
för han hör vad ingen hör
och han ser vad ingen ser

Min man han älskar som ingen annan
Hans lust är som vallmoblomman ren
Min man förstår mig som ingen annan
Han ser och han ger mig lugn och tröst
Som vallmofältens röst

Min man kan göra vad ingen kan
Hans tanke är fri och målet högt
Min man, så ärlig och så sann
Hans blick går igenom ben och märg
Som vallmoblommans färg




Nähä, nu får jag nog tagga ner det här kärleksdravvlet...
Har jag sagt att jag ska träna idag? ;-)