tisdag 17 september 2013

Jag mötte min vän idag...

Vi har trilskande kroppar båda två. Oönskad ohälsa som ger oss ovärderligt samförstånd. Vi förstår varandras kamp, längtan och ångest. Med henne  pratar jag om rädslor och vågar vara rädd.

Hon hade jackan knäppt ända upp till halsen och tunga trötta ögon, när jag mötte  min vän i dörren på våra döttrars fritids. Det högg till i mitt hjärta när jag såg hennes blick. I dag var ingen bra dag.

Kramen jag vill ge henne skickar jag på sms, tänker att omtanken blir lättast att ta emot så.

3 kommentarer:

  1. Ibland kan det var lättast och bäst att skänka en omtanke via sms eller telefonsamtal, både för givare och mottagare.

    Hoppas att idag är en bra dag!

    SvaraRadera
  2. Det är bra att ha vänner som vet hur det är, som förstår. Ovärderligt.

    SvaraRadera
  3. Det där med att se i någons blick. Det är vänskap det.

    SvaraRadera