En mer sanningsenlig bild

Det är ju väldigt lätt att Fru Fransson bara delar med sig av det som är positivt i tillvaron, minnen som kan sparas. Hon vill aldrig uppfattas som någon som klagar, tycker synd om sig själv eller är bitter.
Det är enklare och trevligare att bloggen, Fejan och IG bara visar en glad och ny-yogad Fru Fransson...

Men i dag delade jag en mer sanningsenlig bild av mitt leverne, en tillvaro med värk i knopp och kropp som sätter stopp för det jag vill göra i mitt liv.

Jag vill:
- Arbeta. Saknar min yrkesidentitet.
- Ha en inkomst som bär för framtidsplaner.
- Jogga i skogen, känna farten.
- Klara av att köra bilresan själv till min familj.

Men nu återgår vi till Medveten Närvaro igen. Att vara i nuet, att känna all omtanke jag får från alla i min närhet, är avsevärt bättre än att gripas av panik för taskiga framtidsutsikter.

Lägg till bildtext

Här ligger jag i soffhörnet, ihopkrupen under filten och har ont.
Ont. Ont. Ont.